Orust Runt 2009

Orust är en stor ö! Man kan hitta på mycket på Orust t.ex. åka till Stockenträffen, gå på Öppet varv och titta på båtar i miljonklassen m.m.. Det går också att paddla runt hela ön. Det var upplägget för Orust Runt med kajak 2 x 50 km med övernattning på Vallerö.


Vår rutt runt Orust, 49,7 km på lördag och 49,4 km på söndag.

Väderprognosen var inte så bra i början på veckan när det gällde vinden och när Göran's systerson inte kunde ställa upp hade Göran en plats ledig i K2:an. Därmed valde jag att delta i K2 klassen istället för K1 (tror inte det hade varit så kul med Streamlinern utanför Orust på löradag).
Har inte paddlat så mycket K2 tidigare och bara en gång i en VKV Anita K2 och aldrig med den sitsen som sitter i Fischer Edition, vilket känns nu efteråt. Eftersom Fischer Edition VKV Anita K2 styrs fram skötte Göran den traditionella navigeringen framme medan jag satt bak och hade koll på GPS' en.


Tidig morgon vid Friluftsfrämjandet Ljungskile kajakcenter.

Av 140 anmälda dök ca 75 upp på lördagsmorgonen vid kallbadhuset i Ljungskile. Vi hade övernattat på vandrarhemmet på Ulveön så vi paddlade över till starten. Imponerade samling av så många olika kajaker, en Epic V10, en Inuk, flera Lettmann Streamliners, många Reval Kayaks Commander Type S och sedan allt möjligt av havskajaker varav minst 6 träkajaker.


Deltagarna glider upp mot startlinjen.

Vid starten kl 08.00 stack det snabba gänget, 6-7 stycken, direkt samt en K2:a medan huvudfältet låg en bit bakom. Efter en mil var vi ikapp den andra K2:an och vid Halsefjorden i motvinden drog vi ifrån. Vinden blev lite mer jobbig än prognosen. SMHI's prognos hade 6-8 m/s sydväst men den tilltog under dagen (10 m/s) och de som gick över Stigfjorden senare fick en jobbig resa.

Överfarten mellan Lyrön och Mollösund varnade man för på skepparmötet innan starten. Vid sydliga och sydvästliga vindar kan det bli rejält med spegelsjö ut från klipporna vid Lyrön sydvästsida. Ett alternativ var att gå norr om Lyrön och ta de extra 2 kilometrarna.


Vi tog oss tid för en lite längre lunchstopp på lördagen.

Vid lunchstoppet tyckte vi att vinden hade vridit sig mer mot västlig så vi gick direkt mot Mollösund. Det blev en skumpig överfart i stora vågor samt en god del båttrafik. På en brygga i Mollösund stod ett par och berättade att det var 6 stycken före oss och att vi var första K2:a

Pga av vinden valde vi att gå på insidan av Bråtö och Danholmen upp till Salsö (2 km extra) innan vi stack rakt västerut till Vallerö, en del sjö fick vi ändå och det kändes lite grann på slutet att man hade paddlat 5 mil.

Vi steg iland på Vallerö kl. 15.27. Det var inte så många där, men de som var där hade kommit redan vid 1340 tiden. Ett par av dem tyckte att det räckte inte med att paddla till Vallerö utan stack till Kärringön för att handla mat (mest chips), det ryms inte mycket i en surfski om man skall ha med sig tält och övernattningsutrustning.


Ola Ström går i land på Vallerö efter en extrarunda till Kärringön för att handla mat .


Det fyldes på med kajaker hela kvällen.

Efterhand droppade det in paddlare hela tiden och många svor och klagade över motvinden. I princip så var det motvind hela vägen. Alla rymdes i alla fall på Vallerö och Orust kajak hade sponsrat med ”förfriskningar” 6 lådor öl varav 3 blev över.
Till slut blev vi över 70 stycken varav de sista droppade in vid 22 tiden på kvällen.


Vad skall man ha tält till? det går lika bra med en presenning


Det snackades mycket kajaker och kajakutrustning, men mest om motvinden.


Även vid halv nio tiden på kvällen kom det paddlare till Vallerö


Alla hade med sig ett vedträ och en del orkade hålla sig vakna, sitta runt lägerelden och lösa större eller mindre problem under lägereldsdiskussionen.

Söndagen däremot var mycket bättre när det gällde vinden, medvind större delen av dagen med andra ord. Även om man hade lite ont efter gårdagen gick bra undan upp till Bassholmen norr om Flatön innan vi stack österut. Området vid flatön och Bassholmen var fantastiskt vackert, påminde lite om skärgården i Blekinge. Vi tog oss tid till en kvarts lunch på insidan av Harholmen (vi hade lärt oss att man skall inte slösa bort 30 minuter som vi gjorde under lördagen).


Söndag morgon på Vallerö.

Sedan var det mest att mata på upp till Vindön och hela (tråkiga) vägen ner till Ljungskile, vi stapplade iland med en totaltid på 14 timmar och 6 minuter som snabbaste K2:a.
Inte att det var så viktigt, det var kul att ta sig runt Orust, man träffade en massa trevliga paddlare och det snackades mycket kajak både på Vallerö och efter målgång i Ljungskile.


Vi tog en jättekort stopp på västra sidan av Bassholmen, vilket en del andra också gjorde

Vinnarna i K1 och K2 fick ett stycke drivved som förstapris och ytterligare en bräda som vandringspris. Sponsorpriserna lottades ut bland de som tog sig runt, jag vann en Brasca Sport Brasca IV Vingpaddel samt en dubbelkåsa från Optimus så jag var jätteglad.

Lite erfarenheter

• Om man tar en paus så måste den vara kort, några mackor till lunch räcker, att vänta fem minuter innan en frystorkad lunch är klar är förlorad tid. På lördagen tog vi det väldigt lugnt hade väl nästan 45 minuter paus totalt, på söndagen skärpte vi oss avsevärt och hade mindre än 20 minuter pauser.
  
• Otroligt vad vissa gick raka vägen, ibland mitt i farleden. Vissa seglare skällde en del.
  
• Ibland var motorbåttrafiken jobbig framförallt omkring Vindön
• Tävlingsupplägget var bra och informellt men man paddlade på eget ansvar och det kunde ha slutat illa för en deltagare som välte norr om Mollösund. Det hjälper inte att man har paddlat slätvatten och fors hela sitt liv om ger sig ut i en Commander S för första gången någonsin på havet. Som tur var som kom det en dansk kille som plockade upp honom. Att man är en erfaren paddlare betyder ingen ting om det är fel typ av erfarenhet som någon sa.
• En K2:a borde kanske ha gått fortare? hade vi varit lite mer samtränade så kunde vi nog gett lite till det finns fartpotential i VKV Anita K2. Sen kunde vi nog bantat ner packningen en del men viktminskningar ger ju inte så mycket högre fart endast 0,25% högre hastighet per kilo man tar bort. Men på 100 km sträcka ger det ju några sekunder ;-)
  

Vinneren i K1 klassen Ola Ström, MKK (till vänster) tillsammans med arrangörena av tävlingen Leif Jägerbrand (längst till höger) och Anders Karlsson (i mitten).

Orust runt var en jättekul tävling, ett stort tack till Leif som drog igång det hela.

Skall man paddla Orust Runt igen? Man måste ju tillbaks nästa år med drivvedsbrädan;-) men då blir det nog K1 och målet är att ta sig runt på K2 tiden.

Fler bloggar från tävlingen:
Ola Ströms rapport på Global Surfski
Björn Thomasson

Bara Ekoln denna veckan

En mellanvecka, ingen skärgårdspaddling med andra ord. Semestern närmar sig slutet och det är dags att gå över till lite mera normala paddlingsaktivitetsnivåer igen.

Prova på kväll i tisdags, lite regn i början som försvann fort och det blev en kanonkväll på Ekoln (som vanligt). Duktiga deltagare som paddlade på väldigt bra och bara ett vält vid urstigning när vi kom tillbaks till bryggorna.


Ralf instruerar i paddelteknik för deltagarna på prova på kvällen.

Hade vägarna förbi Kajaktiv’s butik i Dala Floda i tisdags och passade på att köpa ny flytväst och paddelhandskar inför hösten. Min gamla Hiko Joker var rätt sliten dessutom har den inte samma rörelsefrihet som moderna västar. Den skaver när man paddlar med vingpaddel. Nu blev det en Hiko Cinch istället med rejäla fickor fram och plats för bogserlina bak.


Lördagsmorgon på Ekoln

Tog ett träningspass på Ekoln igår. Helt spegelblankt på morgonen och nästan ingen ute, men det ändrade sig snabbt i det vackra vädret efter ett par timmar kryllade det av motorbåtar, segelbåtar och kajaker.


Gott om seglare på Ekoln igår, tror de hade önskat sig mer vind. Men om de tävlade idag också så fick de nog mer vind än de behövde.

Nästa helg väntar Orust Runt, nu är det hela 138 deltagare. Undrar hur alla skall få plats på Vallerö? Man skall ju ta sig till Vallerö också, får hoppas det inte blir för mycket SV-vind. Det blir också första gången jag paddlar med ett vedträ i kajaken, alla uppmanas ta med sig ett stycke till den gemensamma lägerelden på lördag.

Kul att denna tävling lockar fler deltagare än Stockholm kanotmaraton trots minimal organisation. Anmälningsavgiften är ju betydligt lägre (0 kr) jämfört med Stockholm kanotmaraton som är tokdyrt med sina 595,-

Så det blir att förbereda sig inför Orust runt till veckan, läsa på kartor, förbereda kartor och GPS samt packa en minimal utrustning för att få plats till mängder av godis, energidryck och energikakor ;-)

Asterholma – en pärla på Åland

Efter en vecka i Uppsala var det dags för Åland, lite antiklimax jämfört med Helgelandskusten men Åland är fantastiskt även om det medför algblommning, mygg, flugor, fästingar och huggormar.

Det gäller bara"överleva" resan dit, färjan från Grisslehamn är en påfrestning, men det är ju alla tax-free resenärer och smörgåsbordätare som gör färjan så billig. Hur som helst Ålands hav låg spegelblankt, man borde ha paddlat över istället.

Denna gång var det inte enbart Eckerölinjen utan ytterligare 3 färjor, först linfärjan till Vårdö, sedan Ålandstrafikens färja M/S Alfågeln i 2 timmar till Lappo och slutligen M/S Spoven över till Asterholma. Total restid från vi lastade kajakerna i Uppsala tills vi var framme på 12 timmar!


Asterholma är en lite ö öster om Lappo i Brändö kommun, det finns 14 fastboende på ön som ligger intill Skiftet, det är bara 3 km över fjärden till Åbolands skärgård. På ön finns en välskött liten stugby med mycket trevliga stugor.


Denna del av Ålands skärgård är vacker och även om de röda Rapakivigranitklipporna, från Norra Åland, saknas finns det gott om släta klipphällar. Det är ett glest befolkat område med väldigt lite fritidsbåttrafik. En och annan segelbåt ute på Skiftet och lite båttrafik till gästhamnen i Lappo var allt.

Området är rikt på fisk, grannarna fiskade varje dag och vissa av dem fick mycket fisk andra ingen fisk, det var tydligen mätspö som gällde. Mycket fågel fanns det också, skarv, havsörn, gäss, tranor och stora flockar med skrakar.


Kul med skillnaden mellan svenska och finlandssvenska, kanelbulle heter örfil på finlandssvenska medan en ostskinksemla inte låter så lockande helt tills man förstår att det är en fralla med ost och skinka. En simstrand låter mer ambitiöst än en badplats och i väderprognosen talar de alltid om temperatur på aderton grader.


Skönt att bara ta det lugnt och paddla när det passade på dagen, växlade mellan Streamlinern och Distance för att få lite variation även om det inte är bra för paddeltekniken att byta mellan vingpaddel och europapaddel hela tiden.


Ibland var Skim Distance var enda alternativet då det byggs lätt upp vågor på Bärö fjärden och Kyrkfjärden vid nordliga och västliga vindar för inte att tala om ute på Skiftet


Resterna av en gammal tremastare Diamant som avslutade sin tillvaro som brygga åt trålarföreningen på Asterholma 1968.


Rejäla spik höll ihop skrovet på Diamant.


På Asterholma fanns två vandringsleder en kort och en lite längre, si och så med översättningen men en kul skylt i allafall.


Med Skim Distance mot solnedgången


Paus på klippa intill skiftet