Efter å ha läst Björn Thomassons recension av Svante Lyséns Polarnattens Leende sprang jag iväg till bokhandeln och införskaffade boken. Sedan har jag mer eller mindre sträckläst den.
Har normalt lite svårt för kajakberättelser i bokform vilket beror på att några av de första jag läste var ganska tråkiga berättelser dag för dag utmed ”havspaddlarnas blå band”.
Lyséns bok däremot är en mycket bra berättelse om övervintring på Svalbard och de naturupplevelser som möter en däruppe.
Boken börjar med Svantes kajakfärd längsmed Svalbard västkust året innan de övervintrade på 80 grader nord i Mosselbukta. På denna kajaktur ger Svante Lysén sig iväg utan vara sig vapen eller larmminor som skydd mot eventuella isbjörnar. Som en som har upplevt en isbjörn som ville in i våra tält mitt i natten så måste jag säga att det låter lite naivt att ge sig iväg i dessa områden utan rätt utrustning.
Som tidigare polarforskare så är det extra intressant att läsa om deras övervintring i ett område man själv varit fem somrar i rad.
Har man väl blivit biten av ”polarbacillen” så längtar man tillbaks, kanske man skulle sätta Spetsbergen upp på listan över tänkbara paddelvatten. Jag får nog börja med att scanna in en del av de ca 3000 diabilderna jag har. det farliga med det är nog att jag kommer längta tillbaks ännu mer.
Polarnattens Leende, Författare: Svante Lysén.
Format: pocket, 384 sidor. ISBN 978-91-975542-8-2.
Eftersom Polarnattens Leende saknar bilder och illustrationer utöver ett par kartor så har den en ”systerbok” Vinterpalatset (ISBN 978-91-975542-6-8) med massor av bilder och illustrationer från deras år på norra Spetsbergen. Utöver härliga naturfoton innehåller den även en god del kartor och faktauppgifter om Svalbard.
1 kommentar:
verkar vara många som läser/har läst den...
Svante är kool! kul med nån som är ute lite mer.
Skicka en kommentar